Kan kummin påverka klimatet? | Caraway Finland Skip to main content

Kan kummin påverka klimatet?

Kummin har en positiv inverkan på klimatet och miljön.

Läs varför på Farmits blogginlägg här.

Här kommer samma text på svenska:

Kan kummin påverka klimatet?

Vi lever i en tid när klimatfrågor diskuteras flitigt både globalt och i Finland. Inte utan orsak, de flesta har kunnat märka att vi har fått varmare väder, att det förekommer långa perioder med enbart torka eller regn, att det stormar allt oftare och att vita vintrar inte längre är en självklarhet. Allt detta har visserligen hänt förr också men nu växlar vädret från en ytterlighet till en annan betydligt oftare.

I diskussionen hamnar lantbruket ofta i skottgluggen eftersom jordbruket och markanvändningen står för cirka 24 procent av växthusgasutsläppen såväl globalt som i Finland. Av jordbrukets utsläpp i Finland härstammar 75 procent från marken, 19 % kommer från kväve och produktionsdjuren medan energiförbrukningen står för 6 %.

Det man däremot borde komma ihåg är att jordbruket är förutom skogsbruket den enda sektorn som också kan binda koldioxid. Därför borde fokus i stället rikta in sig på lösningar på hur jordbruket i ännu högre grad kunde binda koldioxid bl.a. genom förbättringar av odlingstekniken och förändringar i markanvändningen. Men det måste göras utan att försämra en redan dålig lönsamhet inom jordbruket och utan att försvaga livsmedelsproduktionen. Det sistnämnda får ej glömmas bort i ivern att förbättra klimatet, eftersom jordens befolkning ökar oavbrutet.

Jordmånen innehåller ungefär dubbelt så mycket kol som det finns i atmosfären och den växtlighet som växer på marken innehåller cirka tre gånger så mycket kol som atmosfären. Ungefär 95 % av vår mat produceras direkt eller indirekt av jordmånen. Därför är det viktigt att tillväxtfaktorerna kan prestera sitt bästa. Då kan en så stor mängd biomassa av hög kvalitet som möjligt produceras med så små utsläpp som möjligt. Jordmånens bördighet upprätthålls genom mångsidigare växtföljd, undvikande av markpackning, kalkning, dikning, åtgärder för att förhindra torka samt markförbättrande substanser. Eller i korthet; en jord som innehåller mera humus binder också koldioxid bättre.

Eftersom kumminodling ligger mitt hjärta närmast vill jag främst fokusera på de fördelar som kummin har på marken och på kolbindningen. Enligt en undersökning som VTT gjorde 20.1.2020 binder kummin under 3 årsperiod 2,2 gånger mera kol än spannmål. Orsakerna är flera:

- kummin är en mångårig växt.
- jordbearbetas mindre och passar även för direktsådd.
- skyddar marken från erosion.
- kummin bidrar till växttäcke vintertid och även indirekt i och med att kummin efter avslutande ger
  möjlighet att så höstväxter.
- kummin börjar växa snabbt på våren och fotosyntesen fortsätter även efter tröskning, binder
  således kol under hela växtperioden.
- kummin har en djupgående rot och innehåller mycket rotmassa och rottrådar.
- förbättrar markens struktur och upprätthåller växtkraften.
- förstärker organismers levnadsvillkor.
- mykorrhiza-befrämjande.
- breddar växtföljden.
- passar som mellanväxt för spannmålsgårdar.

Dessvärre är osäkerheten fortfarande stor beträffande hur mycket kol som jordmånen egentligen binder genom olika odlingsmetoder men även då det gäller odlingsväxter. Forskningen inom området har nog ökat men den bör ännu ökas för att tillgodose den kunskapsbrist som fortfarande är stor. Lämpliga beräkningsmodeller är ännu under utveckling.

Man ser att odlarna är intresserade av att dra sitt strå till stacken då det gäller att odla klimatsmart. Man är överlag mycket intresserad av att få en mycket mångsidigare växtföljd på sin gård och är därför intresserad av alternativa odlingsväxter. Men som i all företagsverksamhet bör produktionen vara lönsam. Därför finns det mycket som talar för kummin! Så svaret är JA, kummin kan påverka klimatet positivt!

Kuva
Salmikivi 2

Kummin är en klimatvänlig växt på flera sätt.